Nr 28. Minne av ett hål
Ett hål.
Runt. Mörkt.
Flickan tittar nyfiket på hålet.
Det doftar ur hålet.
Hon sniffar. Förväntansfullt.
Försöker avslöja doften.
En syster sticker in
ett finger i hålet.
Och lyfter på kåpan
av rostfritt stål
som välvt sig över
tallriken på brickan.
Som dolt
det som fanns på tallriken.
Och som nu avslöjas.
Köttbullar!
![]() |
| I köket på KS |
Detta är flickans enda minne
från de tidiga åren på sjukhus.
Hennes enda egna minne.
Helt sitt eget.
Inte något som berättats för henne.
Inget minne från något foto.
Det är alltså inte smärta flickan minns.
Inte sprutorna.
Inte avskeden.
Hon minns kåpan av stål
och det spännande ögonblicket
innan maten uppenbarade sig.
Som en hostia
höljer och döljer
sin sanna kropp.
En dag ska Gud Fader
och Sonen
sticka fingret i hålet.
Lyfta locket.
Och alla ska se
det som dolt sig under kåpan.
Men om det då är köttbullar
skulle flickan bli förvånad.
![]() |
| KS, Karolinska sjukhuset |
#flickanmedplommonbuken #PruneBellySyndrome #barnpåsjukhus #iensalpålasarettet #sällsyntadiagnoser #barndom #handikapp #självbiografi #karolinskasjukhuset


Kommentarer
Skicka en kommentar